Sofia Alexandersson

Aldrig någonsin har tiden gått så fort. Jag lovar. Inte ens när jag stickar går tiden såhär fort. Så idag har jag köpt garn att ta med mig till Frankrike. Jag ska verkligen göra allt för att klara det här halvåret. Jag ska klara att ta hand om barn. Jag ska klara av att vara ifrån familj, vänner och kära. Jag ska minsann klara av allt vad hemlängtan heter. Idag har vi (jag, mor och far) varit och tråkhandlat tråkiga saker som örontops och pads och plåster och rakhyvlar. Även regnkläder (haha! pappa är tacksam över att få ha sina här hemma...) och en alldeles egen handtvål!! Vilka vuxenpoäng jag har samlat idag. Köpte dock det mesta i rosa, dels för att allt sammans ska bli roligare och dels för att sänka panschisvarningen jag känner. Pappa har även fixat mig en liten käck mikrofon att sätta i uttaget och jag har skaffat mig superfina knallrosa hörlurar. Skype och jag blev vänner idag. Efter ett kämpigt år av mycket frustration kunde jag idag ringa upp både testtanten och Johan. Och tänk, det fungerade. Tankarna virvlar just nu. Både positiva och negativa. Men vi tror att det blir bra. Alla tror att det blir bra. Det ska bli bra. Ikväll ska jag umgås med kusinerna.